Hej pastorn!
Tack för en bra hemsida med många hjärtliga, bra bibelstödda svar.

För ett tag sedan fick jag förbön efter en gudstjänst. Bönen övergick från att vara ganska stillsam, till att bli vildare, och han som bad började göra det mer och mer i tungotal. 
Efter ett tag så märkte jag att han började be om saker han inte ens kunde veta om mig, om min familj, att Gud älskar mig och att jag måste vara frimodig. Att jag får tankar och idéer som kan vara profetior, och att jag måste våga säga dem. 
Att jag har fått en profetisk gåva.

Jag förstod att det var Gud som talade genom honom, men visste först inte vilka idéer han menade. Så kom jag hem, fortfarande fylld med helig ande, och bad Gud att få veta vad han menade. Och just den sekunden jag avslutat fick jag veta: Jag skulle starta en bibelcirkel i skolan.

Men jag var rädd för att berätta, att någon skulle tycka att jag var konstig. Jag vågade inte ens säga det till min bästa kompis, som till och med var där när jag fick förbön.

Efter detta kände jag mer och mer att Gud saknades i mitt liv. Allt andligt i mitt liv hade plötsligt stannat, som en klocka. Allt kändes meningslöst. När jag syndade kände jag inte längre att det var fel, jag blev helt likgiltig för allt.

I helgen bad jag Gud att komma in i mitt liv igen, att förlåta mig mina synder, och det kändes som om han var där och att han förlät mig. Men nu känner jag mig tom igen. Hjälp! Vad ska jag göra? Håller jag på att bli förhärdad?

Jag vet att det finns förlåtelse för synd, men jag har syndat utan ånger. Är allt hopp ute? Förut kände jag alltid att jag kunde återvända, men nu känns det som att jag inte duger, att jag måste ändra mig, att det jag gjort är oförlåtligt. Hur ska jag göra för att komma tillbaka till Gud? Är väldigt tacksam om du vill ta med mig i din bön också!
//Lotta

Vår pastor har helt nyligen flyttat hem till Jesus. 
Men vi försöker svara på frågorna som kommer.

Döm inte dig själv för hårt. Låt i stället nådegåvan flamma upp igen. Självklart vill Jesus hjälpa dig och leda dig rätt igen, det kan du vara helt säker på.

Misstaget många gör när de handlat fel är att de drar sig undan från Herren. När vi felat ska vi i stället ödmjuka oss inför Gud och bekänna vår synd på ett ärligt sätt. Gud är inte en hård Gud. Han är barmhärtig och han känner till våra svagheter och begränsningar.

Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss. Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom.Ty han vet hur vi är skapade, han tänker på att vi är stoft. Psaltaren 103:12-14

Tänk på Jona som flydde "bort från Herrens ansikte" när Gud kallade honom att predika för den stora staden Nineve. Jona tänkte att han blivit övergiven av Gud sedan han blivit svald av den stora fisken.

Jona: Jag tänkte: Jag har drivits bort från dina ögon. Men jag skall åter få skåda ditt heliga tempel. Jona 2:5

Om något gått snett i vårt andliga liv så behöver vi självklart visa iver och uthållighet i vår tro så att vi kommer in på rätt spår igen och kan följa Jesus med fasta steg.

Bygg inte på känslor utan bygg på Guds Ord. 
Gud är långt mycket större än vad vi vill göra honom till många gånger. Läs Bibeln, lär känna Jesus allt bättre och låt din tro växa.

Låt inte otron gripa tag i dig, utan bestäm dig för att stå emot otron. Så ska du se att du får uppleva att Herren lägger allt tillrätta igen. Visa bara iver och tro på Herren så ärar du Honom.

Vi ber för dig!

Hälsningar Brobyggarna.

Upp igen           <Föregående fråga

<<Tillbaka till alla frågorna