Självfallet är det så att Gud inte påverkar människan till att stå emot Gud och därmed bli förhärdad. Det var Farao själv som valde att handla så att hans hjärta blev hårt, förhärdat. Det var Faraos sätt att reagera på olika händelser som gjorde att hans hjärta blev hårt.

Hjärtats förhärdelse kom som ett resultat av Faraos egna val. Gud skapade oss med en helt fri vilja och Gud hade inte inskränkt på Faraos fria vilja på något sätt.

När vi lyssnar på Gud gör Gud våra hjärtan mjuka. Genom Guds nåd får vi uppleva att vi blir levande och får mjuka hjärtan. Jesus är LIV för oss.

Eftersom Farao reagerade som han gjorde fick Han inte uppleva Guds nåd som kunde göra hans hjärta mjukt. Farao vägrade att ödmjuka sig (2 Mos 10:3) därför blev hans hjärta hård, förhärdat.

När den helige Ande flyr blir hjärtat hårt
Om vi inte bryr oss om Herren utan står emot Hans vilja, kan Han inte vara med oss, utan den helige Ande flyr och Gud tillåter hjärtan att bli hårda. Gud tvingar sig inte på någon. Vi har en fri vilja.

Det är alltså vi själva som orsakar hjärtats hårdhet genom att inte sätta värde på vad Gud gör eller inte tillräckligt bry oss om Guds rättfärdighet.
När de många israeliterna som bodde i Egypten plågades när de förtrycktes och hölls som slavar av egyptierna, så lyssnade inte Farao till sitt samvete och brydde sig inte om deras nöd och klagan. Som ett resultat av det blev hans hjärta hårt.

Så Faraos hjärta var hårt redan innan Mose kom till honom och än värre blev det. Gud visste redan allt detta i förväg. Gud förhärdade Faraos hjärta men det var Farao själv som genom sin arrogans och motspänstighet hade satt igång processen som ledde till att han blev mer och mer förhärdad. Förmodligen såg han sig själv som en gud.

Gud har lagt i alla människor en längtan efter Honom själv
Gud är god och Han vill att alla människor ska bli frälsta. Gud är ljus. Inget mörker finns i Honom. I den mån Han påverkar, så manar han människan att söka Honom. Gud manar till tro på Honom och Han har lagt i människan en längtan efter det goda, en längtan efter Honom själv.

Den som fått ett hårt hjärta kan ödmjuka sig under Herren och då gör Gud hjärtat mjukt.

Det är alltså omöjligt att Gud skulle ha påverkat Farao det allra minsta till att välja det onda – dvs. att förhärda sig. Gud är kärleken.

Gud kan inte sanktionera det onda eller ha något med ondska att göra. Guds rättfärdighet gör att han vredgas över det onda, över dem som i sina hjärtan står emot sanningen.

Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. Romarbrevet 1:18

Gud är tålmodig, för han vill inte att någon ska gå förlorad:

Det är inte alltid Guds nåd och godhet leder till att människan gör bättring. Om man får uppleva mycket av Guds godhet men är otacksam, så leder det till förhärdelse. Därför behöver vi ha gudsfruktan.

Upp igen           <Föregående fråga

<<Tillbaka till alla frågorna