Vilken betydelse kan musik ha i själavårdens enskilda samtal/möte?

Glädjen i Herren skall vara anledningen till vår lovsång och tacksägelse.

Att kristen sång och musik har en helande inverkan på människan råder det inget tvivel om. När den onde anden kom över kung Saul brukade David ta sin harpa och spela åt Saul. Då "kände Saul lindring och blev bättre, och den onde anden vek ifrån honom."(1 Samuelsboken 16:23)

David skriver mycket i Psaltaren om betydelsen av att sjunga och spela till Herrens ära.

Musiken spelade en viktig roll vid gudstjänsten i templet. Man sjöng psalmer och glädjesånger till Guds ära. Jesus och lärjungarna sjöng "lovsången" som finns i Psaltaren 115-118.

I Efesierbrevet uppmanas vi att "sjunga och spela för Herren i våra hjärtan".

Vi skall offra lovets offer till Gud. Det kan man göra i tacksägelsebönen eller med lovsång.

I ett enskilt själavårdande möte med någon kan vi lova Gud tillsammans och t.ex. inleda och/eller avsluta samtalet med att vi sjunger en lovsång tillsammans.

Under en förbönsgudstjänst är det bra att man sjunger. De som söker förbön blir då frimodigare och vill de säga något om sin situation åt förebedjaren så är det bara denne som hör det.

Under gudstjänster där det är mycket sång och musik får var och en själv avgöra om hon gläds enbart p.g.a. sång och musik eller om hon upplever glädjen i Gud, glädjen i den helige Ande.

Om en troende enbart besöker sång- och musikgudstjänster och inte alls är intresserad av att höra Guds ord predikas, då är det fråga om hon över huvud taget är född på nytt.