|
|
Jesus bröt mot
sin tids traditioner
Jesus lät
kvinnorna få en särskild plats och detta visade han under hela sin gärning
då han vandrade omkring och predikade och botade sjuka och hjälpte människor
i nöd. Jesus bröt mot sin tids traditioner då han lät kvinnor följa
med på hans vandringar, jämte lärjungarna.
Därefter
vandrade Jesus från stad till stad och från by till by och predikade
evangeliet om Guds rike. De tolv var med honom och även några
kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och botade från
sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena - från henne hade sju onda
andar farit ut - vidare Johanna som var hustru till Herodes förvaltare
Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med vad de ägde.
Luk. 8:1-3.
Jesus gjorde
inte skillnad på människor
Jesus gjorde inte skillnad på människor. Han
bröt mot sin samtids sociala regler och raserade barriärer då han
talade med och umgicks med alla slags människor oberoende av
religion, kön, folkslag, politisk bakgrund, yrke, ställning i samhället
osv. Han talade med de föraktade tullindrivarna, med prostituerade,
med politiska agitatorer osv. Ingenting fick hindra honom från att hjälpa
människor och möta deras behov.
T.ex. så hade kvinnor en låg ställning i samhället och det rådde
fiendskap mellan judarna och samariterna.
Jesus chockerade och bröt mot den tidens inställning genom att
tilltala en samaritisk kvinna vid en brunn.
Där talade han om för henne att han var Messias.
I Kristi rike finns ingen andra klassens medborgare.
Här är
inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett
i Kristus Jesus. Gal. 3:28.
Hur människans situation än ser ut ser Jesus förbi
omständigheterna och de mänskliga begränsningarna och vill ge
förlåtelse, barmhärtighet, upprättelse och helande.
Ty för
Gud är ingenting omöjligt. Luk. 1:37.
Jesus: Det
är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte
kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse utan
syndare. Luk. 5:31,32.
En sådan kärleksfull Gud har naturligtvis tänkt
ut det bästa åt varje människa - kvinna som man.
Jag vet
vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar
och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.
Jer. 29:11.
Gud
avskyr all slags orättfärdighet och allt slags förtryck.
Ni har ju
klätt av er den gamla människan med hennes gärningar och klätt er
i den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en
avbild av sin Skapare. Kol. 3:9,10.
Både kvinnan
och mannen är ämnade att vara Guds avbilder
En avbild av sin Skapare - det är både
kvinna och man ämnad att vara:
Och
Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han
henne, till man och kvinna skapade han dem. 1 Mos 1:27.
Men
i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller
mannen utan kvinnan. Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så
blir också mannen till genom kvinnan, men allt kommer från
Gud. 1 Kor 11:11,12.
Harmoni och
enighet
Precis som Gud är treenig och där råder
enighet mellan Fadern, Sonen och den helige Ande, har Gud tänkt det
med mannen och kvinnan - där skulle råda harmoni och enighet. Trots
att Jesus Kristus ÄR Gud i kroppslig gestalt och likvärdig med
Fadern, står det att Gud är Kristi huvud. Ändå utgör de tre
personerna i gudomen en oskiljaktig enhet.
Och nu
vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att
mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. 1 Kor.
11:3.
Många tjänster i
Guds församling
Går vi till Guds ord
så finns det finns väldigt många tjänster i Guds församling. I
våra dagar och i vårt land fokuseras alltför mycket kring
prästämbetet, och de andra tjänsterna har kommit i skymundan.
Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är
densamme. Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme.
Det finns olika slags kraftgärningar, men Gud är densamme, han som
verkar allt i alla.
Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta.
Den ene får av Anden ord av vishet, den andre ord av kunskap genom
samme Ande. En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota
sjuka genom samme Ande, en annan att utföra kraftgärningar. En får
gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan
att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål.
Men allt detta verkar en och samme Ande, som efter sin vilja fördelar
sina gåvor åt var och en.
Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla
lemmar - och de är många - utgör en kropp, så är det också med
Kristus.
I en Ande har vi alla blivit döpta för att höra till en kropp, vare
sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi
fått en och samme Ande utgjuten över oss.
Kroppen består ju inte av en enda lem utan av många. Om foten sade:
"Eftersom jag inte är hand, hör jag inte till kroppen",
så hör den ändå till kroppen.
Och om örat sade: "Eftersom jag inte är öga, hör jag inte
till kroppen", så hör det ändå till kroppen.
Om hela kroppen vore öga, hur skulle den då kunna höra? Om hela
kroppen vore öra, hur skulle den då kunna känna lukt? Men nu har
Gud satt lemmarna i kroppen, var och en av dem som han har velat. Om
alltsammans vore en enda lem, var vore då kroppen? Men nu är
lemmarna många och kroppen en.
Ögat kan inte säga till handen: "Jag behöver dig inte",
inte heller huvudet till fötterna: "Jag behöver er inte."
Nej, tvärtom är de av kroppens lemmar som vi anser svagast så
mycket mer nödvändiga. Och de lemmar i kroppen som vi anser värda
mindre heder, klär vi med så mycket större heder, och dem som vi
blygs för, skyler vi med så mycket större anständighet, något som
de andra inte behöver.
Men Gud har fogat samman kroppen och gett den oansenligare lemmen
större heder, för att det inte skall uppstå splittring i kroppen,
utan lemmarna ha samma omsorg om varandra. Om en lem lider, så lider
alla lemmarna med den. Och om en lem hedras, gläder sig alla lemmarna
med den.
Men nu är ni Kristi kropp och var för sig lemmar.
Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar,
för det andra några till profeter, för det tredje några till
lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att
få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala
olika slags tungomål.
Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är
väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? Inte har
väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte
kan väl alla uttyda? Men sträva efter de nådegåvor som är
störst. 1 Kor. 12:4-31
Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra
till evangelister och andra till herdar och lärare. Ef.
4:11.
Dopet i helig Ande är en utrustning för Jesu vittnen. Anden utgjuts
över både män och kvinnor. Såväl man som kvinna, ung som gammal,
får del av denna välsignelse.
Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få
kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien
och ända till jordens yttersta gräns. Apg. 1:8.
Kvinnor
blir utrustade av Gud till att bli evangelister, till att profetera
och bruka olika andliga gåvor i församlingen. Att äga uppenbarelse
och på så sätt kunna leda andra rätt är t.ex. en viktig uppgift
för både kvinnor och män.
Utan uppenbarelsen går folket vilse,
lycklig är den som tar vara på Guds undervisning. Ords. 29:18.
Liksom kvinnorna tiger i de heligas alla församlingar
skall de tiga i era församlingar. De får inte tala utan skall
underordna sig, som också lagen säger. Vill de veta något, skall de
fråga sina män där hemma. Ty det är en skam för en kvinna att
tala i församlingen. Är det kanske från er Guds ord har gått ut?
Eller har det kommit bara till er?
Om någon menar sig vara profet eller andligt utrustad, skall han inse
att det jag skriver till er är Herrens bud. Men om någon inte
erkänner detta, är han själv inte erkänd. Därför, mina bröder,
var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet. Men låt
allt ske på ett värdigt sätt och med ordning. 1 Kor 14:33:40.
Gud ger
andliga nådegåvor åt kvinnor för att de skall användas
Förmodligen
är det ovanstående bibelställe ni åsyftar när ni nämner vad
Paulus skrivit.
Som jag tolkar det handlar detta om ett speciellt tillfälle då
oordning uppstått p.g.a. att kvinnorna störde ordningen genom att
kanske prata i onödan, onödigt mycket eller vid fel tillfälle. Det
står inte här att kvinnor inte skall predika. Paulus menar ju inte
heller att kvinnor inte skall tala i församlingen.
Varför ger Gud andliga nådegåvor åt kvinnor om han inte menade att
de skulle använda dem - till att vittna, till att predika osv.?
Självklart skall de göra detta. Paulus förmaning till dessa kristna
i Korint kan inte tolkas som en anvisning om kvinnans roll i det stora
hela.
Vem är mest skickad?
Var och en har sin tolkning av Bibelordet i kvinnoprästsfrågan. Jag
dömer inte ut en kvinnlig präst, inte heller
kvinnoprästmotståndarna.
Men jag tror att mannen är mest skickad för ledarställning (präst)
i en församling, när man tänker på de svårigheter som möter en
församlingsledare.
De Jesus utvalde till apostlar var alla män.
Guds kallelse
Kvinnor bör inte utbilda sig till präster enbart i syftet att vara
jämställda med männen. Gud måste ge kallelsen till tjänst - detta
gäller både kvinnor och män. Att gå ut utan att vara kallad av Gud
och utrustad av Gud kan få katastrofala följder - detta gäller
både kvinnor och män!
Men man får inte lägga sådana bojor på Guds ord att man hindrar
verkliga kallelser från Gud.
Jag dömer inte någon och sätter ingen regel för detta och vill
inte hindra någons kallelse, tvärtom.
Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför
skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
Luk. 10:2.
Gud behöver både kvinnor och män till tjänst i sitt rike!
Lycka till med skolarbetet!
Mvh Veli
Sergei.
 Frågor
angående församlingen Brobyggarna
Upp
igen
<Föregående
sida
<Tillbaka
till alla frågorna
|
